Häftens hemsida
häftens redaktion prenumerera på häften försäljning av lösnummer tidigare nummer utgivna böcker

Häften nr 2-3-4/2002

Ledare nr 2-3-4/2002: I detta nummer - Feminism och kapitalism

Sveriges långa medeltid
Lars Nyström

Den gängse synen på svensk medeltid präglas av en förförståelse av historien som en kontinuerlig utveckling i riktning mot nationalstaten. Istället för utvecklingstänkandet prövas här ett cykliskt perspektiv där det svenska rikets enhet systematiskt ifrågasätts. De inneboende spänningarna i maktcykelns olika faser framställer den politiska historien i ny belysning.

Kärlekskraft. Feministiska frågor och Marx metod
Anna G Jónasdóttir

Distinktionen mellan produktion och reproduktion hör till de självklarheter som lagts till grund för feminismens avfärdande av marxistisk teori och metod. I följande text vill författaren visa att kritiken bygger på ett missförstånd av Marx eget resone-mang - en misstolkning som reproducerats av feminismen men som producerats inom den marxistiska traditionen.

Signalkapitalismens nätverk
Dick Forslund

I en tid, när tidrummet komprimerats av teknologi och uppdrivet tempo härskar inte informationen utan signalen. Man säger att vi lever i ett informationssamhälle, men finansvärlden är ett signalkapitalistiskt samhälle. Det bygger på informationsbrist, dumdristighet och ignorans på en marknad som behöver arméer av motparter som fått allt om bakfoten.

Motsättningen konst-vetenskap i svensk litteraturhistoria
Simon Larsson

Vilken roll spelade positivismen i de akademiska litteraturstudiernas utveckling från det tidiga 1900-talets "litteraturhistoria med poetik" till 1968 års "litteraturvetenskap"? Debatten om ämnets historia och framtid analyseras här som aspekter av skiftande försök att besvara litteraturforskningens centrala metodfråga: hur kan konst och vetenskap förenas?

Kroppar på gränsen
Maria Törnqvist

Skapandet av den "naturliga" kroppen omgärdas av onaturligt producerade kroppar. Så markerar Dolly Partons plastikopererade figur gränsen för naturlig kvinnlighet. Betyder det att gränslandets silikonfyllda kroppar rymmer en subversiv potential, är Michael Jacksons oavslutade kroppsomskapande rentav ett hot mot den dikotoma könsordningens grundvalar?

Objektivitet och vetenskaplighet
Ann Marie Berggren

En forskningsrådssekreterare sammanfattar här sina erfarenheter från ett drygt decenniums arbete i FRNs/Vetenskapsrådets genuskommitté. Vi får unika inblickar i den beslutsmiljö, vars interna motstånd mot genusperspektivet motvarar den offentliga kritiken att det, i egenskap av politiskt påbjudet perspektiv, skulle hota forskningens frihet.

Om kapitalism och demokrati
Elias Berg

Dagens kapitalism och ekonomiska globalisering leder till en avpolitisering som minskar omfattningen av de frågor folket har rätt att besluta om: demokratins extensitet inskränks. Därmed inskränks också antalet människor som har rätt att besluta (och som faktiskt deltar i besluten): demokratins intensitet inskränks. Demokratin blir alltmer skenbar.

Världsmusik
Stig-Magnus Thorsén

Världsmusik är en ny arena där musiker och lyssnare erkänner kulturella identiteter på ett annat sätt än genom västerländsk musik. Den präglas av nya spridningsvägar och en ny publik, den erbjuder en scen för samspel och diskussion. Världsmusik gestaltar tid och plats: vi hör olika människors historia, geografi och relationer.

Tankar om reflektion
Sverre Wide

Vi är inte längre traditionella bönder, vi är reflekterande världsmedborgare! lyder den moderna människans (sociologins) självbelåtna självförståelse. Man föreställer sig alltså att den traditionsupplösning som gör sig gällande på så många områden närmast automatiskt skulle göra människor och hela samhällen reflexiva. Jag vill i det följande sätta den slutsatsen ifråga.

© Häften för kritiska studier 2002
Senast uppdaterad 2003-03-15
webmaster@haften.org