Häftens hemsida
häftens redaktion prenumerera på häften försäljning av lösnummer tidigare nummer utgivna böcker

Ledare nr 3 1999: I detta nummer - Historia & film

Hannu Salmi - Vad är ett filmhistoriskt faktum?

Att filmhistoriker skiljer sig från andra historiker ifråga om sitt förhållande till film som källa är naturligt, men gäller det också synen på vad som konstituerar en historisk händelse och ett historiskt faktum? Om estetiska händelser äger rum i interpretens nutid, hur skriver man då den finska stumfilmens historia, vars källmaterial till största delen gått förlorat?

Tore Helseth - "Indexikalitetens aura". Om dokumentära filmbilder som källa till historisk upplevelse

Tidsmaskiner har alltid varit populära i seriemagasin. Att kunna förflytta sig till en annan förfluten tid är kanske något som alla drömmer om någon gång, samtidigt som vi faktiskt gör det lite grann när vi tittar på film. Men kan vi uppleva det förflutna igen via bilder och film? Kan historiker använda sig av filmbilder som historiska källor?

Pelle Snickars - "Eftervärlden drar helt enkelt på vefven och ser allt lifs lefvande för sig". Om fotografi och film som historia

Med framväxten av fotografin och filmen följde den återkommande frågan huruvida det är möjligt att objektivt återge verkligheten på bild. Svaren har skiftat från en naiv tilltro till bildteknologiernas förmåga under större delen av 1800- och 1900-talen till en mer skeptisk hållning de senaste decennierna. För historikern har svaret avgörande betydelse.

Erik Tängerstad - Filmen Metropolis som källa för historisk forskning

Fritz Langs Metropolis gestaltar 20-talets föreställningar om framtidens stad, vilka indirekt återspeglar Weimartidens kontrovers om Bauhausskolans estetiska ideal. Filmens modernitetskritik ska dock inte läsas som ett förebud om den annalkande nazismen; den bör tolkas som ett återsken i samtiden av ett återsken i dåtiden av ett återsken av upplevd verklighet.

Gunnar Iversen - Resa ut och hitta hem. Reseskild ringen som audiovisuell genre

Alltsedan filmmediets barndom har exotiska reseskildringar av De Andra framgångsrikt producerats. Men vilken funktion fyller en genre där kulturmöten endast beskrivs från ena sidan? Vems distinktion mellan civiliserad och vilde, subjekt och objekt, är det som förs fram och återskapas i reseskildringen som filmgenre?

Madeleine Kleberg - Välfärdsstaten ifrågasatt. Glesbygd och förort i svensk television åren runt 1960 och 1970

Det sociala reportaget uppmärksammar andra delar av samhället än spelfilm och nyhetsprogram. Samtidigt medverkar TV-reportagen i sin samtids ideologiproduktion. Här studeras 1960- och 1970-talets flyttlasskritik och skildringar av välfärdseländet i förorterna. samhällskritiken ledde till en förtroendekris mellan TV-medarbetare och politiker/SRs styrelse.

Gro Hagemann - Kvinnans plats...? Till diskussionen om film som kulturhistorisk källa

Den norska filmkomedin Kvinnens plass från 1956 ställde medvetet invanda föreställningar om könen på huvudet. Därigenom blev den en exponent för en begynnande könsrollsdebatt. När filmens han och hon byter plats och uppgifter blir könsordningens åtskillnad och hierarki uppenbar trots vissa intressanta tvetydigheter i budskapet.

Mats Jönsson - Som vargar med eld. Om fiktionsfilmens audiovisuella historieskrivning

Fiktionsfilmens genomslagskraft är ett av vårt sekels kännetecken. Att detta får återverkningar på vår uppfattning om historien är givet, men på vilket sätt? Här hävdas att all fiktionsfilm bör betraktas som audiovisuell historieskrivning. Vår bild av historien skapas ständigt på nytt, vilket t ex hollywoodfilmer som Schindlers List och Rädda menige Ryan vittnar om.

Numrets skribenter

Rapporterat, noterat, recenserat

DAVID TJEDER: Rec av Sinha M, Colonial Masculinity
RUNE HAGEN: Rec av Hellesnes J, Frå Athen til Pompeii

 

läs ledaren

Omslagsbild: Ur den engelska reklamfoldern för den dokumentära långfilmen Bland vildar och vilda djur (1921).

Prenumerera på häften
 
Beställning av tidigare nummer görs per e-post.
E-post: haften@haften.org

© Häften för kritiska studier 2002
Senast uppdaterad 2002-02-16
webmaster@haften.org