Häften 2-3-4 2002

Tidskriftsstöd & tidskriftsdöd

Detta är det första och enda "trippelnummer" som ges ut av Häften för kritiska studier. Vi tvingas till det för att kunna komma igång med årets utgivning under våren. Den för våra läsare numera rätt välbekanta bakgrunden till den ovanliga utgåvan är att vi 2003 tilldelas ca en tiondel av det ekonomiska stöd som de enligt Statens kulturråd bäst förtjänta tidskrifterna inkasserar. Detta är en orimlig stödordning - såvida man inte anser att den ekonomiska snedfördelningen korrekt återspeglar tidskrifternas position på en angelägenhets- och kvalitetsskala. Officiellt förnekar kulturrådet att det är en kvalitetsrankning, men dess motiveringar är inte offentliga, dess beslut utan appell.

De tidskrifter, som tilldelas 0,5 milj kr/år var, får ett projektbidrag med syftet att göra dem oberoende av stöd. Efter flera års experiment vet vi nu det självklara: effekten blir den motsatta. En annan given effekt är att övriga stödobjekt får slåss om den krympande återstoden av anslagskakan: den rikaste femtedelen av tidskrifterna delar på hälften av stödpotten medan den fattigaste femtedelen slåss om en tjugondel. En tredje föga överraskande effekt är att konkurrensvillkoren för tidskrifterna blivit alltmer ojämlika. Kulturtidskrifter tävlar sinsemellan inte bara om stödet utan också om läsarna. Tio gånger högre stöd ger ett ointagligt försprång: det möjliggör anställd personal, redaktionslokal, bilder, färgomslag, fler och tjockare nummer, författararvoden, reklam etc etc.

För att undanröja denna kulturella oligopoliseringstendens borde manfördela anslagen lika bland de, förslagsvishundra, tidskrifter som klarar en tänkt kvalgräns definierad av några rimliga relevans- och kvalitetskriterier. 150 000 eller (om kulturministern äntligen skulle kompensera för åratals urholkning) 200 000 kr/år blir då det pund varje tidskriftsredaktion likt sina konkurrenter får att förvalta så effektivt och så kreativt som möjligt.

I väntan på ett nytt, rättvist stödsystem ber vi våra läsare förnya sina prenumerationer för 2003 och hålla tillgodo med detta tredubbla häfte för 2002. Det visar som vanligt att få kulturtidskrifter kan uppvisa Häftens bredd i ämnesvalet, djup i analysen, kvalitet i framställningen, skärpa i argumenten. Ta t ex bidragen till den feministiska debatten: Anne Marie Berggrens erfarenheter av tio års kamp för genusperspektivet i forskningsrådsvärlden, Anna Jónasdóttirs tolkning av begreppsparet produktion/reproduktion, som missförståtts av både marxister och feminister, eller Maria Törnqvists analys av silikonbystens betydelse för "naturlig" kvinnlighet.

Ta Simon Larssons framställning av dynamiken i litteraturhistoriens förvandling till litteraturvetenskap, Stig-Magnus Thorséns undersökning av hur fenomenet världsmusik placerar sig på den musikaliska genrekartan, Sverre Wides ifrågasättande av populära sociologiska teorier om vårt samhälles reflexiva karaktär, eller Dick Forslunds kritik av Castells och andras idéer om att vi lever i ett informationssamhälle.

Ta slutligen Elias Bergs granskning av tesen om ett samband mellan kapitalism och demokrati, eller Lars Nyströms omtolkning av vår medeltidshistoria med utgångspunkt i en cyklisk maktmodell istället för ett nationalstatligt utvecklingsperspektiv.

Är inte detta bevis nog för behovet av tidskriften Häften för kritiska studier?

 

läs ingresser

© Häften för kritiska studier 2002
Senast uppdaterad 2003-03-15
webmaster@haften.org