Häften nr 191-192

Representationsproblem (filologiska, politiska, poetiska, mediala)

Med vilken rätt kan den postumt utgivna Der Wille zur Macht (Viljan till makt) sägas representera Friedrich Nietzsches filosofiska tänkande? Till sin granskning av den a-politiska Nietzsche -bilden i svensk debatt (i förra numret) fogar David Brolin här en idéhistorisk undersökning av den filologiska striden inom internationell Nietzsche-forskning om filosofens kvarlåtenskap. Som bakgrund till diskussionen om huruvida Der Wille zur Macht är ett filosofiskt huvudverk eller överhuvudtaget ett verk av Nietzsche visar Brolin hur olika editionsteoretiska och textkritiska riktningar format problemställningar med intrikata implikationer för en mer - eller mindre - politisk Nietzsche-tolkning.

Med vilka skäl gör djurrättsrörelsen anspråk på att politiskt representera djurens intressen? Frågan aktualiseras i Irena Turonskas granskning av den filosofiska argumentation som ofta förs med utgångspunkt i tanken om realiseringen av djurens rättigheter som den sista fasen i en konsekvent demokratisk utveckling.

På vilket sätt hävdar rap-artister som The Latin Kings att de representerar Förorten och dem som lever där? I Magnus Dahlstedts resonemang om äkthetsanspråkens betydelse i hip-hop-kulturens sociala identitetsskapande samspelar två faktorer: förortspoesins retorik och schablonmässig journalistik.

Vilken rätt till genmäle har man om ens Häften-artikel grovt missrepresenteras i en krönika i DN? Ingen. David Brolins replik publiceras istället här, liksom Göran Fredrikssons kommentar till kulturjournalistikens krumbukter i Den Stora Tidningen.

Under åren kring millennieskiftet skars Häften för kritiska studiers kulturtidskriftsstöd ner med ca 200 000 kr till 50 000. Genom att inte avlöna administrativt och redaktionellt arbete, göra oss av med vår redaktions- och lagerlokal samt glesa ut utgivningen - så att vi till sist blivit ett helt år försenade - kan tidskriften fortfarande ges ut. Nu när Häften närmast liknar ett brevlådeföretag (kontoret på fickan), har kulturrådet beslutat höja vårt stöd med 25 000 kr. En anslagsökning inte större än att den riskerar ätas upp av portohöjningarna är dock ingen bra grund för att arbeta ikapp ett års försenad utgivning.

Häftens ekonomi kommer således även fortsättningsvis att huvudsakligen baseras på prenumerationer, försäljning av lösnummer och kopieringsrättigheter (som i allt större utsträckning gäller digital kopiering). Men istället för att ständigt bli påminda om den förlorade årgången löser vi knuten med ett hugg. Tidskriften övergår från och med detta häfte till löpande numrering av utgivningen. Man kommer alltså inte att prenumerara på en årgång utan på fyra nummer av Häften. (De som redan har betalat för ännu en årgång får de fyra kommande numren.)

Anledningen till att föreliggande dubbelnummer döpts till nr 191-192 är att vi sedan starten 1968 har givit ut 190 nummer av tidskriften. En helårsprenumeration kostade då 25 kr; dagens prenumerant får fyra nummer för samma pris som förra året: 330 kr (stud 275, stöd 400, garantiprenumeration 500 kr). Dags att förnya prenumerationen på Häften för kritiska studier!

 

läs ingresser

© Häften för kritiska studier 2005
Senast uppdaterad 2005-02-22
webmaster@haften.org