Häften 1 1998

IT: informationsteologi?

En rektor i Jönköping uttalade sig nyligen i ett UR-program på TV om den stolta IT-satsningen på hans skola; tyvärr innebar den att man måste skära ner kostnaderna för allting annat. Av hans sätt att beskriva situationen kan man dra slutsatsen att prioriteringen av elektroniska kommunikationsmedel på bekostnad av läroböcker, lärarinsatser och skolmåltider idag betraktas som självklar, för att inte säga tvingande.

Hur har denna sakrosankta syn på datorinvesteringar uppstått? Det är förstås svårt att veta, men den underhålls i alla fall aven teknikdyrkande journalistik som gjort tidningsbilagor och TV-program om IT till rena textreklamen för tele- och databranschen. När t ex DNs IT -bilaga för en gångs skull innehåller en försiktigt reflekterande artikel ("Datorer ingen garanti i skolan'), uppvägs den aven svärm ensidigt entusiastiska texter: "Teknik kan öka lusten att lära", "Studenter köar till IT-utbildningar", "Näthandelledde till köpsuccé", "Ungdomar lockas öva matematik", etc (rubriker i DN.IT 16/4 -98). Inte ens motorjournalister hyllar så programmatiskt alla nya produkter i sin bransch.

Att väcka intresse för en kritisk, problematiserande diskussion om det "självklara" och "nödvändiga" är ingen lätt uppgift. Det räcker oftast inte med att föra fram (eller kräva) argument i sakfrågan. Det räcker heller inte med att visa att problemet ställs på ett sådant sätt i debatten att en viss lösning blir självklar. Det gäller att dessutom analysera varför den konstruerade självklarheten är så attraktiv. Hur kommer det sig att vi så gärna vill tro att just digital informationsteknik ska kunna göra oss rika, kloka och vackra? Samt lära oss att flyga.

"Vingar åt människans förmåga" - så är symptomatiskt nog en av IT-kommissionens rapporter rubricerad. I detta nummer undersöker Hans Hasselbladh hur kommissionen ger den nebulösa IT-problematiken en ideologisk laddning genom att koppla samman den med andra, mer ödespräglade diskurser ("globaliseringen", "välfärden"). Kanske ITs djupast liggande attraktionskraft anas i försöken att etablera infoteknik som ett politiskt projekt som möjliggör maktutövning via tillämpning av ovedersäglig expertkunskap.

Khaled Bayomi ifrågasätter Mellanöstern som geografisk självklarhet i västmediernas nyhetsrapportering och politiska kommentarer. Han argumenterar bl a för att det arabiska begreppet Arabiska hemlandet uttrycker ett komplex av nationella identiteter som bättre kan förklara en annars dold politisk logik i regionen.

Två studier i numret bidrar var och en på sitt sätt till självklarhetens idéhistoria. David Brolin erinrar om det mottagande Arnold Ljungdals verk Marxismens världsbild fick under den självklara antimarxismens slutande 40-tal. Niklas Olaison visar hur Thomas Hobbes lade grunden får den analytiska stilen som den filosofiska självklarhetens retorik.

Maria Sjöberg granskar den empiriska och teoretiska grunden för trenden att uppvärdera kvinnors villkor i det äldre samhället; man bortser från kvinnans brist på juridiska rättigheter och blundar för könsrelationernas maktaspekter. Självklart inbjuder vi till fortsatt debatt i frågan.

 

läs ingresser

Omslagsbild: Fotografi av Ann Andrén

© Häften för kritiska studier 2002
Senast uppdaterad 2002-02-16
webmaster@haften.org